Spårgasmätningar


Här är några exempel på användningsområden för spårgasteknik

  • Totalflödesmätningar
  • Luftutbyteseffektivitet
  • Omsättningsmätningar
  • Kortslutningseffekter i ventilationssystem
  • Spårning av luktväg/källa t.ex. matos, röklukt och avlopp
  • SFP-värden, specifik fläkteffekt, (kW/luftflöde)

Spårgasteknik har visat sig vara en effektiv metod för att komma tillrätta med problem av olika slag. Vår utrustning för att analysera luftens kvalitet och mängd – Brüel & Kjær 1302 och 1303 – är säker och tillförlitlig. Utrustningen används för att mäta olika gaser som t.ex. koldioxid, kolmonoxid, svavelhexafluorid (spårgas vid luftflödesmätning), formaldehyd, flyktiga organiska ämnen (VOC) och vatteninnehåll.

Spårgasteknik är en mycket bra metod för att mäta hur väl ventilationen fungerar och hur tilluften fördelar sig i ett rum (luftutbyteseffektivitet). Även om ventilationssystemet är väldimensionerat kan det finnas platser i rummet som inte nås av ny luft. Vi hittar platserna och kan ge rekommendationer på lämpliga åtgärder. Många gånger räcker det med att montera in eller flytta en ventil för att hela rummet ska ventileras effektivt och därmed förbättra miljön för dem som vistas i lokalen.

Spårgasteknik är många gånger den enda metoden för att kunna utföra flera olika typer av kvantitativa mätningar av ventilation. Exempel på tillämpningar är mätning av kortslutningseffekter, luftutbyteseffektivitet, mätningar av effekten hos punktutsug, spridning av luftföroreningar och spårning av lukter m.m.

I OVK sammanhang är kanske den vanligaste tillämpningen bestämning av totalluftflöden. Med spårgasteknik är det både enkelt, snabbt och i allmänhet mycket pålitligare än andra mätmetoder.

Med traditionell mätteknik kan det vara svårt att bestämma totalluftflöden. Avsaknad av mätsträckor kanske gör att traversering med varmtrådsinstrument på ett ytterväggsgaller är enda möjligheten att mäta totalluftflödet. Denna mätmetod tar ofta lång tid. Mätfelet kan bli stort eftersom risk finns för påverkan från exempelvis vind eller att den fria arean på gallret är svårbestämbar.

Avsaknad av mätsträckor är nog ändå den vanligaste orsaken till att totalluftflöden inte mäts i OVK sammanhang. Med spårgasmätning finns inte detta problem eftersom en förutsättning för en lyckad mätning är att gasen är väl blandad med luften som mäts. Så ju mer kanalböjar mellan mätställe och doseringställe desto bättre blandas gasen och tillförlitligheten i mätningen blir större.

Det är till och med så att spårgasteknik många gånger är den enda metoden för att bestämma ett totalflöde.

Vill du veta mer?

För många är spårgasteknik en relativt okänd mätmetod varför en del begrepp som används kan vara svåra att förstå.

En bra bok som beskriver spårgasmätningar i ventilationssystem är ”Ventilation i funktion – en handledning för konsulter och kontrollanter” som är utgiven av Meyers förlag, Gävle 1995 (ISBN 91-7111-078-X).